Kunskap om psykisk ohälsa rustar anställda inom omsorgen
2023-11-27
Under november utbildas medarbetare i hemtjänsten, trygghetsjouren och nattpatrullen i Tiohundra om psykisk ohälsa hos äldre. Men deltagarna får också lära sig mer om sig själva och den egna psykiska hälsan. ”Vi tar med vår egen hälsa hem till brukaren” säger Jasenko Dervisic, som är arbetsledare i Trygghetsjouren och håller i utbildningen.
– Varför är det bra att djupandas?
Jasenko Dervisic slänger ut frågan i rummet, där en engagerad grupp har samlats för att delta i dagens utbildning.
– För att fokusera på annat än stressen, svarar Pierre Makhoul, som jobbar inom trygghetsjouren.
Svaret är rätt. Under de två timmarna som kursen pågår får deltagarna lära sig mer om andning. Fem till tio andetag rakt ner i magen ska det vara, gärna fler. Det är användbart i alla lägen där stressen dyker upp.
Rusta medarbetarna
Under hösten utbildas cirka 140 medarbetare inom hemtjänst, trygghetsjour och nattpatrull. Gemensamt för deltagarna är att de alla jobbar med äldre som målgrupp. I början av utbildningen får deltagarna fylla i en enkät där de redogör för hur väl de tycker sig kunna utföra sitt arbete kopplat till kunskap om psykisk ohälsa. I slutet av utbildningen får de återigen fylla i enkäten, och förhoppningen är förstås en ökad kompetens.
– Vi jobbar med en målgrupp där många har demenssjukdom eller är på väg in i det. Dessutom är psykisk ohälsa något som ökar i samhället. Det handlar om att rusta medarbetarna. Ju mer man vet desto mindre skrämmande är det, säger verksamhetschef Jesper Kyrk.
– Det är också fantastiskt att vi har den här kunskapen internt i Tiohundra, tillägger han och syftar på Jasenko Dervisic, som har en masterexamen i psykologi och bland annat har forskat om stress.
Inte ta saker personligt
Genom att dela med sig om kunskap om vad som händer i hjärnan vid kognitiva funktionsnedsättningar och demenssjukdom hoppas Jasenko Dervisic kunna underlätta för medarbetarna.
– Kanske möter man aggressioner eller sexuellt olämpliga beteenden hos brukaren. Det är lättare att inte ta det personligt om man förstår att personen har påverkan i frontalloben som gör att man har svårt med till exempel impulskontroll.
Ofta fungerar långtidsminnet bättre än korttidsminnet hos den som har kognitiva nedsättningar. Genom att prata om saker som personen tyckt om att göra tidigare i livet och fokusera på styrkor och intressen kan man lättare nå fram. Det är ett bra sätt att avleda i laddade situationer.
– Att visa nyfikenhet och lära sig mer om personen vi har framför oss är något som gynnar alla. Vi mår själva bra av det.
Styra tankarna mot det positiva
Sist men inte minst får medarbetarna träna på positiva affirmationer. Hjärnan har mycket lättare att styra in på negativa tankar, varför man behöver träna på att fokusera på det som är bra.
– När sa ni senast till er själva att ni är otroligt viktiga för omsorgen i den här staden? frågar Jasenko.
Ett spritt mummel hörs i rummet, någon skrattar lite,
– Säg det till er själva varje dag. För det är verkligen sant!