Agera för säker vård – primärvården

Egenkontroller

Medrave, Primärvårdskvalitet och Region Stockholms uppföljningssystem används för uppföljning av vårdcentralernas strukturerade kvalitetsarbete. Kvalitetsdata följs kvartalsvis för samtliga gemensamma processer och tidigare genomförda förbättringsarbeten.

Nedan presenteras några egenkontroller i form av kvalitetsindikatorer som följs:

•  Läkemedelsförskrivning
  • Följsamhet till Kloka Listan
  • Antibiotikaförskrivning
  • Förskrivning av protonpumpshämmare
  • Förskrivning av sömnläkemedel
• Förmaksflimmer
• Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
• Hjärtsvikt
• Psykisk ohälsa
• Sjukskrivning
• Kognitiv sjukdom
• Svårläkta sår
• Signering av läkemedelslistor
• Basala hygien och klädregler (BHK)

Uppföljning av våra resultat görs på arbetsplatsträffar, läkar- och sjuksköterskemöten, primärvårdens ledningsgrupp samt månadsuppföljningar.

Resultatet från den nationella patientenkäten analyseras och diskuteras i primärvårdens ledningsgrupp och tillsammans med all personal i samband med en arbetsplatsträff. Utifrån resultatet tas förbättringsområden fram som respektive vårdcentral sedan arbetar vidare med. Vid förra årets patientenkät (som analyserats i år) fick vårdcentralerna i Tiohundra en dimensionspoäng på 81,2% för helhetsintryck. Motsvarande resultat för riket var 79,3% och för Stockholm 78,3%. Det område där samtliga av våra vårdcentraler hade lägst resultat handlade om kontinuitet och koordinering och vi det är därmed ett av våra identifierade förbättringsområden.

Andel listade patienter som behandlas med benzodiazepin liknande sömnläkemedel

Identifiering

Vårdcentralerna i Tiohundra har en förhållandevis hög förskrivning av beroendeframkallande sömnläkemedel, så kallade Z-preparat. Dessa mediciner har med åren visat sig ha långt fler biverkningar än man först trodde. Långvarig behandling är, förutom risken för beroende, även förknippad med ett flertal andra risker. Exempel på risker som kan uppstå är påverkan på mental förmåga, toleransutveckling, försämrat minne, ökad risk för demensutveckling, försämrad muskelstyrka i armar och ben, ökad risk för fall och frakturer samt signifikant ökad risk för förtida död.

2023 års kvalitetsarbete har handlat om sömnbehandling på vårdcentral och syftet har varit att kunna erbjuda våra patienter med sömnproblem alternativ till behandling med sömnläkemedel, till exempel sömn-KBT på vårdcentralen, och samtidigt minska förskrivningen av beroendeframkallande sömnläkemedel.

Vi har därför identifierat ovanstående indikator och följt den kvartalsvis under året för att utvärdera effekten av insatta åtgärder.

Analys

Förskrivningen av Z-preparat har minskat på de flesta vårdcentralerna, totalt för primärvården har andelen listade patienter som har behandling med Z-preparat minskat från 5,3% till 4,8%. Vi bedömer att de åtgärder vi gjort har haft effekt.

Det som varit mest avgörande för resultatet är dels att personalen har fått mer kunskap om de negativa effekterna av långvarig behandling med Z-preparat och att vi aktivt informerat våra patienter om det i samband med bokade besök eller via ett patientbrev som skickats ut i samband med receptförnyelse.

Patienterna har därmed också blivit mer välinformerade vilket inneburit att många självmant avslutat behandlingen. Den minskade förskrivningen och förbrukningen av Z-preparat bör med tanke på riskerna med behandlingen förbättra patientsäkerheten.

Åtgärder

Nedan beskrivs några genomförda förbättringsåtgärder

• Flöden
  • Receptförnyelse Z-preparat
  • Sömnbesvär
• Dokumentation
  • Tilläggsjournalmall Behandlingsplan Läkemedel med beroendepotential
  • Journalmall Kartläggande samtal sömn hos sjuksköterska/distriktssjuksköterska
• Infobrev
  • Z-preparat
  • Nyinsättning Z-preparat
  • Nedtrappning Z-preparat
• Patientkontrakt
  • Beroendeframkallande läkemedel
  • Nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel
• Lathund för diagnossättning
• Kartläggning samtal om sömn hos sjuksköterska
• Sömngrupper med sömnrestriktion
• Sömninfo på väntrums-tv

Uppföljning av åtgärd

Återkoppling sker kvartalsvis på arbetsplatsträffar där man reflekterar över resultatet.

Signering av läkemedelslistor i samband med årlig kontroll

Identifiering

Att läkemedelsbehandlingen är korrekt är en viktig faktor för en säker vård. Om läkemedelslistan inte stämmer ökar risken för felaktig behandling, både från vården och patienten. För att säkerställa att patientens läkemedelslista faktiskt signeras i samband med årlig kontroll görs därför en journalgranskning av tio slumpmässigt utvalda årliga kontroller/vårdcentral gång/månad.

Analys

Man ser en variation över året, med en tydlig försämring under sommarmånaderna. Eftersom endast tio journaler granskas/månad finns det ett relativt stort utrymme för slumpmässiga fel, men vi anser ändå att det är värt att följa signeringen av läkemedelslistor i samband med årlig kontroll eftersom vi kunnat konstatera att de regelbundna påminnelserna när vi gemensamt går igenom resultatet medför en bättre följsamhet till rutinen och vi kan också se att patienternas läkemedelslistor

Åtgärder

I rutinen för årlig kontroll framgår att läkemedelslistan ska signeras i samband med årliga kontroller.

Nyanställd personal informeras om rutinen att patientens läkemedelslista ska signeras vid årliga kontroller i samband med introduktionen.

Uppföljning av åtgärd

Resultatet presenteras och diskuteras på läkarmöte på varje vårdcentral samt på primärvårdens gemensamma läkarmöten för att frågan ska vara ständigt aktuell och för att säkerställa att alla nya läkare förstår varför patientens läkemedelslista ska signeras minst årligen.